MFK Gladiatorerna Tullinge - Allt om F1A - Allt om termik och uppvindar



			Väder som påverkar våra modellflygningar

			Utan tvekan hör friflyget till en av de mest väderberoende fritidsaktiviteterna som finns och därför är en lite fördjupad insikt om orsakerna bakom luftens rörelsescheman en avgjord fördel att ha för de aktiva och andra intresserade. Det kan vara svårt att förstå sig på vädrets skiftande beteende, då det nästan aldrig finns två exakt lika vädersituationer, eftersom det är så många faktorer som påverkar luftens rörelser i olika riktningar. Om man bättre lär sig förstå och utnyttja detta komplicerade medium kan våra flygningar bli mer framgångsrika och mindre chansartade.

			Luftströmmarnas orsak Det är två grundprinciper som kan vara bra att hålla i minnet så här i inledningen. Det ena är att motorn till all luftrörelse, antingen den är horisontell eller vertikal, är solens inverkan, genom luftens tryckskillnader i ett kretslopp. Se fig 1. Den andra handla om att alla horisontella luftströmmar kring jorden påverkas av friktionen mot markytans ojämnheter. Det får till följd att luftens rörelser är snabbare ju högre upp från marken den kommer. Det kan märkas ända upp till 600 meters höjd. Fig 2. Dessa enkla grundfakta underlättar förståelsen av luftrörelsernas dynamik även i mindre sammanhang.

			Solenergi vid bildandet och upplösning av moln Innan vi går in på detaljerna vill vi också i korthet visa hur molnigheten påverkas av solenergin. Det är stora mängder av den energin som upptas och omsättes av luftmassornaöver land och vatten en solig sommardag. Uppvärmningen av landytor alstrar uppåtgående luftströmmar som på viss höjd, kondesationsnivån, avkyls och omvandlas till stackmoln. Men de uppåtgående luftströmmarna måste kompenseras av nedåtgående kalla luftrörelser, sjunk, däremellan för att balansen skall bibehållas. Fig 3.

			I den nedåtsjunkande svala luften upplöses ofta befintliga moln. Ett utbrett tunt molntäcke kan släppa igenom tillräckligt med solenergi för att sätta igång stigande luft under molnskiktet. Om luften är labilt skiktad, dvs. inga skikt av kall luft förekommer, kan dessa luftrörelser också tränga igenom molntäcket Fig 4. Fallvindarna kan sedan upplösa molnskiktet och omvandla det till stackmoln. Då ökar termiken ytterligare genom att mer solvärme når marken. Det vi nu behandlat är i all enkelhet några grundläggande principer för hur olika luftrörelser som får bilda bakgrund till de detaljer vi nu ska behandla som berör våra modellflygningar mer omedelbart.

			Termiska luftrörelser Solstrålarna värmer inte upp luften direkt, utan markytan måste först ta emot solvärmen, som därefter värmer upp luften. Eftersom marken är av olika struktur och färg, skogar, vatten, berg, sädesfält osv. uppstår en mycket ojämnt fördelad utstrålning eller magasinering av värme. Mörka och fuktiga partier, tex. Lövskog, sjöar och sanka marker absorberar värme dvs ger sjunk. Medan ljus, torr terräng med god värmeledningsförmåga snabbt skapar termik. Tex sädesfält, sand snö osv. När solinstrålningen pågått en stund på de ljusa och torra partierna av marken avger den värme till luften ovanför. Du kan se som flimmer en
			solig dag. Den uppvärmda luften börjar expandera, blir lättare och en varmluftblåsa är under uppbyggnad. På grund av ytspänningen ligger den kvar en stund och växer tills en vindby låter den lyfta som termik, med ett ungefärligt utseende som fig 5 visar. Den är osynlig för blotta ögat, men prov med rökblandad luft har visat en ringformad struktur med den starkaste luftströmmen i centrum. När den lämnar marken kan den vara tex. 40-50m i diameter. Men storleken beror givetvis på den solvärme som står till förfogande. När termikblåsan lämnar marken upplevs det som en svag byinghet från vinden.

			Termikblåsorna växer på vägen upp När den stiger uppåt, med c:a 1 m/s, växer den så att den på några hundra meters höjd, kan ha blivit fyra, fem gånger så stor. Samtidigt som den lättar från marken sugs också svalare luft in där blåsan tidigare legat. När termikbubblan nått upp till kondensationsnivån blir avkylningen så stor att varmluften kondenseras och bildar vattenånga. Det är så stackmolnen skapas.

			Varmluften blir till moln Molnbasen är ganska platt och kan ligga mellan några hundra meters höjd upp till cirka 2000 meter. Eftersom stora mängder värme frigörs vid kondensationsnivån, kan stighastigheten vara mycket kraftigare strax under och inuti Cumulusmolnet, än den termikblåsan hade tidigare. Fig 6. Vinden påverkar givetvis termikblåsans väg uppåt.. Den följer med i vindriktningen och är beroende av hur stark vinden är och hur stor varmluftsblåsan är. Fig 7. Vid tex. Piggybacking är det ofta en fördel att starta vid läsidan av startområdet, där man kan få en bra överblick, för att hinna nå termiken med modellen. Varmluftens väg påverkas också inne i Cumulusmolnet av vindens riktning och hastighet. Fig 8.

			Termisk / Mekanisk turbulens Den kyliga torra luften, fallvinden, från stackmolnet kan ha hög hastighet och upplevas som en vindby mot marken, en sk. termisk turbulens. Då vinden blåser över terräng, berg, skog, osv uppstår mekanisk turbulens. Fig 9. Är man vaksam kan man ofta undvika turbulensområden om man ungefär vet var de kan hamna i förhållande till omgivande terräng.

			Praktisk erfarenhet Att skaffa sig praktisk erfarenhet av att "läsa" både de uppåt- och de nedåtgående lufttransporterna är viktigt för modellflygaren. De är naturligtvis också bra att teoretiskt veta bakgrunden till de vindmönster som ofta förekommer. Den praktiska erfarenheten måste man dock skaffa sig ute på fältet genom medveten träning. Det finns ingen annan framkomlig väg. Ofta är det sedan bara att vänta ut ett bra "lyft". Har man inte skaffat sig de viktiga egenskaperna, erfarenhet och tålamod, startar man flygningen utan bra luft. Man chansar på att det skall gå vägen i alla fall. Men oftast gör det inte det och resultatet blir inte vad man hoppats på.

			Flygfält som fingeravtryck Varje flygfält har sina speciella karaktärsdrag när det gäller vindförhållande, termiska och mekaniska turbulenser, termikbildning osv. Det gäller att lära sig att utnyttja dessa särdrag till sin fördel. Andra förhållanden på kvällar och nätter Termiken kan också komma från helt andra ytor på kvällen än under dagen. En skogsdunge där det varit fallvindar hela dagen, kan på kvällen vara mättad med varmluft och då avge termik.

			Flygning i nederbördsväder Det händer ibland att dimma, regn och snö förekommer då vi flyger. Det kan även då finnas områden med termik. Flyger man framför en kallfront med regn kan man också hamna i kraftiga lyft, trots regnet. Fig 10. Vinden ofta dock byig i kallfronten.

			Flygningar i vinterväder Vintertävlingarna har en lång och intressant historia i Sverige. Det visar att man tidigt insåg fördelarna med dessa tävlingar. Man har många fina fält att välja mellan när isen ligger på sjöar och efter kusterna. Snön reflekterar solvärmen Vid gynnsamt väder med sol kan termikaktiviteten bli stor då snön och isen är utmärkta refeltorer för solvärmen. Typiskt 45-85% återstrålas till luften. Glidtalen för en del modeller kan också bli bättre i vinterluft, då den har lägre viskositet, dvs. luften "tjockare" och kan ge mycket goda flygtider även utan termisk aktivitet. Laminär luftskiktning förekommer ocksåp vintertid. Det betyder att varm och kall luft finns på olika nivåer. I de varma skikten, sk. flytområden, kan långa flygtider förekomma. Framför en front med snöfall kan det, precis som med regnfronter, bildas fin luft som ger maxflygningar.